Min resemånad del 1 - Med Frida & Julia
Hur ska jag beskriva min resemånad? En resa på 30 dagar i ett inlägg? Det blir svårt men jag ska försöka.
Den 17de mars åkte jag och Frida till Las Vegas. Vi träffade upp med Julia på flygplatsen och åkte sen till vårat hotell. Vårat fina hotell. Slottet. Excalibur. 3 dagar som bestod av shopping, gröna St Patric's day, walking down the strip, kallt, souvenirer, amerikaner, drinkar, bar, australiensk strippshow, spa, roomservice, watershow och ett inställt Grand Canyon. Det sista var ju inte så kul. Hade så himla gärna vilja sett Grand Canyon. Men det blev inställt pga black ice. Vi blev så deprimerade att vi åkte hem (till hotellet alltså) och beställde roomservice.
(det här är bara mina bilder. Jag har inte så många så jag tar lite av de jag har. Julia har fler och även Frida, men dom kanske jag tar och lägger upp senare. Annars finns dom på min facebook)
Den 20de mars flög vi vidare till Los Angeles. Var hur coolt som helst och min favorit stad på våran resemånad. Vi hyrde bil och jag körde hela tiden, STOLT! 3 dagar bestående av en hejans massa turistgrejer - hollywood skylten, Rodeo Drive, Beverly Hills, Bel Air, Universal Studios, Venice Beach, Santa Monica Pier, Walk of Fame. Dock bodde vi på världens sluskigaste och äckligaste hostel - Hollywood youth hostel, boka INTE! Annars bestod våra dagar av Starbucks, solsken, konstiga människor (seriöst, california bor alltså), hostelfolk och beerpong. En misslyckat försök till utgång (då inte alla är 21 är det svårt att komma ut i USA) som slutade i att vi käkade glass istället.
Fridas fick en sliskig raggninsreplik "You're beautiful" "Thanks" "Don't thank me, thank your mom and dad!"
Vi lämnade sorgsna LA den 23de mars och tog tåget till San Diego. Vårat slappställe på resan. Vi var ju dumma nog att boka ett motell utanför SD, ca 15 min från mexikanska gränsen. Inge fel med det förutom att Frida och Julia blev nedstrirrade för deras blonda hår. 2 dagar bestod av försök till solning vid poolen, bio (the hunger games, SÅÅÅÅ bra!) och shopping.
Har tyvärr inge bilder från San Diego, förutom på min ipod.
25de mars flög vi vidare till San Fransisco. Motell även där, men mitt i stan vilkt var härligt. Och kollektivtrafiken var underbar, kändes väldigt göteborgigt med spårvagnar. Vårat sista stopp på resan vilket var tråkigt. Spenderade 3 dagar där. Våffeldagen på IHOP, Fisherman's warf, Alcatraz, shopping, Starbucks, Pedikyr, Lombard Street och Golden Gate fanns på schemat. Kallt som tusan var det, men fin stad. Kullar överallt och det var verkligen som man hade tänkt sig SF. Inte min favorit stad, men sen hade jag så stora förhoppningar på den staden då jag hört mycket bra om Sanfran. Men bra var den ändå.
Den 28de mars var det hejdå på våran resa och Julia och Frida åkte hem till North Carolina och Pennsylvania för att senare åka hem till Sverige. Jag drog mig vidare på resan och mötte upp med Ida och Sofia som också var i San Fransisco. Skriver mer om det i ett annat inlägg!
xoxo
isa
Borta bra men hemma bäst?
Men när man har olika ställen man kallar hemma? Vad är bäst då? Hemma i Sverige igen nu iallafall. Efter 1 år. Sjukt. Sista dagen så sa jag hejdå till mina världföräldrar innan dom åkte till jobbet. Inte särskilt ledsamt, vi var ändå inte så jättenära även fast jag verkligen gillar dom. Det var dock en klump i halsen som jag lämnade av barnen mina på skolan och sa hejdå. Usch, det var jobbigt. Kände att gråten var nära. Dock började jag gråta då jag sa hejdå till mina världmorföräldrar eller vad man ska kalla dom. Finare människor har jag nog inte träffat. Maria och hennes mamma kom och hämtade upp mig och körde till flygplatsen. Jag reste hemåt med en tjej från aupair skolan, Elin, vilket var skönt. Skönt att kunna ha någon att snacka med. Vi mellanlandade i Tyskland och gick 1000 km kändes det till våran gate. Vi konstaterade att Europa måste fixa rullband på flygplatserna som USA har. Mycket mer behändigt då man har en massa grejer att släpa på.
Kom hem hit och var helt förbluffad över rödlysena. Har dom alltid varit så små? Smått var väl ordet som beskrev Sverige. Det är så litet. ALLT. Och så konstigt att vara hemma i lilla Gävle, och känna igen folk på stan. Var ut i helgen och blev lite deprimerad. Inte för sällskapet inte var trevligt, det var hur kul som helst att träffa Elin och Jenny igen. Men utelivet i Gävle. Seriöst. Är det här allt, kände jag. Och folk var oartiga och knuffades... MEN.. dom var snygga! Det var något jag blev glad över. Eller kanske fick ångest? Man har ju alltid kännt sig lite snyggare i USA måste man ju erkänna, lite mer speciell som svensk. Det var sjukt mycket folk ute också vilket var... lite jobbigt. För mycket faktiskt. Men det var väl bara för att Brynäs vunnit guld. 120 kr inträde. Herregud, man blir ju ruinerad. Här är det inte promoters som gäller. Nej, inte att klaga men att ha gått ut i NY, Philly, Miami och LA och sen gå ut i Gävle... det blir ju en liten krock där.
Men jag klarar mig. Slut på ett kapitel och början på ett annat. Men en dag ska jag tillbaka till mitt älskade USA, det är ett som är säkert.
xoxo
isa
Jag, Sophia och Ida inne på Miami Inc's bar Love and Hate i Miami, Florida.
Y'all need to go to bed
Just nu ar jag i Atlanta. Reste runt med Ida och Sofia i ca en vecka och det var helt underbart. Sa roligt vi hade det. Roadtrip i Cali ar allt jag har att saga. Mycket festande, speciellt i LA, traffade roliga manniskor fran alla varldens horn och brande halvt sonder oss pa stranden i San Diego. Att vi underskattar Calis sol ar en underdrift. Har i Atlanta har jag bla varit ute och festat med tjejerna i Atlanta, vilket var jattekul. Sen har jag aven traffat min gamla vardfamilj har i PTC vilket var underbart. Sa harligt att se dom igen. I hade blivit saaaa stor och borjat pratat. Han ar omojligt annu sotare an innan. Den lillen kommer bli saaa otroligt vacker nar han blir stor.
Ikvall ar det min sista kvall har i ATL med min fina Lisa. Hon och hennes vardfamilj har varit saa snalla mot mig och latit mig bo har i 6 dagar. Helt underbar familj och min Lisa ar varldens basta. Lite ledsen blir man att allt detta ar over. Tanker tillbaka pa min sommar har med Lisa, Anna och Mia som var varldens basta sommar. Kommer alltid alska sodern har i USA och speciellt georgia, accenten, vadret (aven fast det blir ackligt hett pa sommaren) och manniskorna. Idag var det 26 grader varmt, hehe.
Imon bar det av till Miami for nagra dagars solning med Ida. Moter upp henne dar pa flygplatsen imon kvall. Sen aker jag tillbaka till Philly, kanske blir en snabbtripp till Erika i Boston om jag har pengar och om busstiderna passar bra, innan jag drar hem till Sverige. Snart en vecka kvar tills jag kommer hem. SJUKT. Jag vill inte hem. Fast jag vill. Men jag vill inte. Konstigt det dar. Sliter iallafall sjukt mycket att resa och flanga hit och dit nu pa resemanaden, aven om jag skulle gora om det hur manga ganger som helst. Har haft det sjukt kul. Nar jag kommer tillbaka till Philly sa har jag varit pa resande fot i 29 dagar - en klapp pa armen fortjanar jag.
xoxo
isa
